Hammarbytorp i Skokloster socken


Här bodde min familj
mellan åren 1948-1958. 

Pappa  Ingemar Hurtig  (1915-1999)

Mamma Kristina "Stina" född Hedlund  (1921-1995)

Min syster  Birgit  (1939-1989)

Jag själv  Barbro  (1947)

 

Vill du se några foton från Skokloster klicka här.

 

Nedan är ett vykort som jag hittade på vinden i mina föräldrars hus.     

Hammarbytorp med Skokloster slott i bakgrunden.

 


 

Följande text är från en bok som heter

”Torp och bondgårdar i östra delen av Skokloster”

av Yngve Karlström

Hammarbytorp etablerades under 1600-talet.
Skoklosters tidigast brukade (svedjade) jord anses vara dalgången Långlöt, Lundal, Uggelbo, Hammarbytorp. Detta markstycke, som ligger ca 15 meter högre än fälten t ex mellan Råberga och Sjusta, var fri från vatten (havet) tidigt, kanske redan 3-2000 år f Kr. Det finns inga boplatsspår från den tiden, men andra märken tyder på mänsklig påverkan mellan 20-35 metersnivån över havet. Det finns en tydlig stensträng strax nordost om Hammarbytorp. I terrängen omkring dalstråket förekommer, relativt sett, ett betydande antal stensträngar. Den troligen lägst belägna stensträngen i Skokloster finns i Gärdesbacken sydost om Salsta. Den är lagd på 15-metersnivån dvs på mark som höjdes över havsytan omkring 500-100 år f Kr.

Tidigare och fram till någon gång på 1700-talet ledde vägen till Hammarbytorp från vägskälet i Kvarnbacken mittför där Flastavägen tar av från landsvägen, uppför den branta och steniga vägen till Klockargården och vidare förbi östra åkergipen av Hammarbytorpsgärdet genom skogen fram till Hammarbytorp. Där grenade sig vägen, en gren söderut till Blåbo och Uggelbo och en gren österut till Grundal, Löten, Dammen, Österkvarn, Gropen och Tegeltorp.

Om Hammarbytorp finns antecknat.
1852
”Stugan 15 ¾ ggr 9 ¼ alnar ggr 14 varv
Halmtak
Stuga och kammare och förstuga”

Stugan var alltså 9,40 meter lång och 5,55 meter bred och ca 2,5 meter hög på knut. Varv betyder att huskroppen var timrad av 14 varv timmer. I rumsfördelningen är stuga lika med kök.

1891
”Källaren bestod av en grop i jorden med trossbotten och överbyggnad av bräder under tak av stänger och halm.
I stugan fanns endast en öppen spis.”

1805 hörde 7 tdl återmark till Hammarbytorp. Äng fanns på Dammsängen och norra vreten mot Hammarby äng. Bete för en ko fanns i Flasta Hage, söder om Dammsängen.